igår var en helvetesdag. verkligen. men idag, idag känns det som att allting har vänt. har funderat ett slag. tänkt och varit glad faktiskt. det är väl nu jag bröjar inse hur bra jag faktiskt har det. för första gången på väldigt väldigt länge. kanske till och med två-tre år känner jag mig faktiskt lycklig. Jag har underbara vänner, en familj som gör allt för mig. Jag har slutat ljuga, slutat betett mig illa, och istället varit glad och ärlig. Det har väl varit ganska svårt att ta sig igenom allt jävla skit, allt som har förändrat mig. Visserligen hatar jag mitt jobb men vafan, vem tycker det är kul att jobba? Att jag träffar någon nu som får mår att känna mig speciell och konstant glad är ju inte heller fel. Har nog inte varit såhär glad sedan jag och min första pojkvän var tillsammans. Att känna sig uppskattad är ju ganska viktigt. han gör mig på någon sätt hel. Helt enkelt en av de bästa perioderna i mitt liv just nu. och jag kunde nog inte bli gladare av att faktiskt få flytta hem snart. Och det handlar inte om att jag inte trivs här, för det gör jag. Och att bo med sin bästa vän är ju ungefär det bästa som finns. Men jag saknar min familj, och jag vill umgås med dom. jag saknar mitt piano och jag saknar min säng. Livet är bra nu. Nu är jag glad. och ännu gladare eftersom jag ska få träffa david idag. och matilda. lycka. ♥