jag hatar att vara själv. jag hatar att sova själv. jag är allting omringad av tusen människor. och den enda stunden jag faktiskt njuter av att vara själv är när jag åker tunnelbana. annars. annars får jag panik. så fort jag är själv smsar jag, ringer och chattar med folk som en galning. och jag vet inte varför. det är ganska konstigt det där. hur man kan vara så beroende av folk. men dom är ju mina vänner och dom är underbara. så.